Laggarbo har varit ett typiskt kulturgynnat landskap i flera hundra år. Artrikedomen med öppna landskap har genom gamla småbrukartraditioner bibehållit en typisk bergslagsflora och fauna. Fram till våra dagar så har naturvården övertagits av fritidsboendet, vilket inte har försämrat kulturmångfalden nämnvärt. Men däremot förändrat den för mänskliga rekreations och sportintressen. Trots detta så finns mycket kvar av den gamla kulturmarken, tack vare goda kunskaper av de som tog över ansvaret.Till skillnad från en del andra fritidsområden så hade med andra ord Laggarbo tur. Visst har det gjorts en del missgrepp, men det är oundvikligt i början av ett övertagande. Vad framtiden utvisar beror helt enkelt på vad vi fattar för beslut, så som enskild person eller genom styrelsen. En artrik och ekologisk hållbar framtid beror på oss själva. I Laggarbo finns ett antal små nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper klarar inte allt för stora förändringar. För stora ingrepp kan med andra ord förändra och stöta ut artinnehållet på mycket lång tid. Vissa ställen för alltid. Hänsyn vid röjningar (naturvård) kan göras genom att skona buskar som olvon, brakved, fågelbär, hagtorn, tibast (fridlyst) mm. De kan vara svåra att upptäcka som småplantor. Erosionsrisker vid känsliga sjölägen kan förhindras genom klok naturvård såsom tillväxt och reproduktion av trädarter. Öppna landskap (ängar och klippta ytor) skall som det alltid är, hållas öppna, men det skadar inte att fylla på den gröna färgen med mera vita, röda och blåa blommor genom slåtter och annan naturvård. En del täta buskvegetationer bör få finnas kvar för att kunna ge skydd åt småfåglar (vintertid är viktigt), men det behöver inte bara vara al, sälg, vide och asp. Slåtter är mycket gynnsamt för blommor. Den tid som brukar passa bäst är första eller ibland andra helgen i Augusti, beroende av följande: De flesta frön har mognat och fallit av eller deporterats av fåglar, insekter mm. Hos många arter så pågår frömognad trots att själva kronbladen har vissnat. Studier och fältvandringar ger mycket kunskap om återreproduktion av frön till nästkommande år. Många frön gror redan på hösten och gynnas på så vis av slåtter. Tack vare mindre konkurrens och mera fotosyntes. Vid för sent slåtter så har självläggande tjockt gräs hämmat återväxten och höjt kvävetillförseln. Tidigt slåtter skadar den viktiga sommarprocessen (bl.a frömognad) så att gräs och sly hinner växa till sig och förhindra frögrodd samma år. Slåtter deporterarhalter av kväve från blomsterplatserna och om man sköter slåtter rätt så kommer blomningen att öka och förstärkas från år till år. Observera att höga kvävehalter är bra för grönsaksland, hallon, brännässlor, ogräs mm. Sådant klarar inte ängsblommor av att konkurrera med. Vårdas Laggarbos natur riktigt, så får vi inte bara en vacker plats att leva i, utan ett högre attraktionsvärde in i framtiden. Det är därför viktigt att vi alla, gamla som unga, är rädda om vår lilla, men ändå så viktiga kulturmark i Laggarbo.